Den kommunala verksamheten finansieras i huvudsak av skatteintäkter, statsbidrag samt avgifter för t ex  vatten och avlopp, barnomsorg och äldreomsorg.

Skatteintäkter 

Det som i dagligt tal kallas skatteintäkter består, förutom de pengar som kommuninvånarna betalar via skattsedeln, även av s k inkomst- och kostnadsutjämning. I kostnadsutjämningssystemet jämförs bl a kommunernas befolkningsstruktur för att kunna bedöma hur omfattande den kommunala servicen måste vara.

Syftet med dessa utjämningspengar är att skapa så likartade ekonomiska förutsättningar som möjligt mellan Sveriges kommuner.

Budget 

När kommunen ska besluta om budgeten för ett visst år så är det första steget att bedöma storleken på skatteintäkter, utjämningsbidrag, utjämningsavgift och statsbidrag. Det som ligger till grund för denna bedömning är prognoser om Sveriges ekonomiska tillväxt, sysselsättningens utveckling och statliga beslut om statsbidragsförändringar.

När intäkternas storlek har bedömts och innan medel fördelas till nämndernas verksamhet måste beräkning göras av kostnader för räntor, pensioner och avskrivningar.

Räntekostnaden är beroende av kommunens låneskuld, tillfälligt utnyttjade checkkrediter och pensionsskulden. Kommunen har också vissa ränteintäkter.

Pensionskostnaden består dels av utbetalningar till tidigare kommunanställda som gått i pension och dels av de nu anställdas intjänade pensionsförmåner.

Avskrivningarna beskriver den värdeminskning genom förslitning som våra anläggningstillgångar  (fastigheter, maskiner och inventarier) är utsatta för.

När ovanstående poster har beräknats återstår ett utrymme som ska fördelas mellan kommunens alla nämnder och styrelser. Denna fördelning beslutas av kommunfullmäktige i november året före budgetåret.

Kommunerna är bundna av det s k balanskravet vilket innebär att det inte är tillåtet att budgetera ett underskott.