Plan för att främja likabehandling och för att förebygga samt åtgärda diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

Skolans uppdrag är att:

• Det inom ramen för varje särskild verksamhet bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av barn och elever.
• Varje år upprätta en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att främja lika rättigheter och möjligheter för barn och elever samt vidta åtgärder för att förebygga och förhindra trakasserier.

Innehållsförteckning

Vår vision
Hur planen blir känd
Utvärdering av förra årets plan
Utvärdering av årets plan 
Främjande insatser
Kartläggning   
Resultat
Analys
Förebyggande åtgärder   
Rutiner för hur elever och vårdnadshavare kan rapportera kränkande behandling 
Rutiner för hur personalens/rektors anmälningsskyldighet skall fullgöras 
Rutiner för akuta situationer och uppföljande åtgärder till personal på skolan   
Bodaskolans ordningsregler läsåret 2023/2024   
Regler på Bodaskolan 2023/2024
Rastregler på Bodaskolan 2023/2024

Vår vision

Bodaskolan är en F-6 skola med verksamhet i grundskola och fritidshem. Arbetet på skolan ska bygga på respekt, ansvar, förutsägbarhet och öppenhet. Där personal och elever arbetar tillsammans mot en god lärandemiljö och ett engagemang i varje elevs kunskapsutveckling. 

Arbetet på Bodaskolan och fritidshemmet ska syfta till att skapa förutsättningar för en trygg arbetsplats där varje medarbetare och elev känner tilltro till sin egen förmåga samt upplever att de kan påverka sin vardag och framtid. Vuxnas förväntningar på både den enskilda eleven och gruppens utvecklingsförmåga har betydelse för elevernas kunskapsutveckling och hälsa. Vi tror på att alla människor kan och vill utvecklas. Vårt mål är att varje elev ska ges möjlighet att utvecklas så långt det är möjligt. 

Bodaskolan och fritidshemmet ska vara en plats där det goda pedagogiska samtalet lever och där elever och personal får och tar emot kognitiva utmaningar.  Lärare och övrig personal ska vara förtrogna med vårt uppdrag. Ledarskapet i klassrummet ska grundas i ömsesidig respekt och utformas så att eleverna känner trygghet och utvecklar både sociala och kunskapsmässiga färdigheter och förmågor.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling och trivselreglernas syfte är att tydliggöra de normer och värden skolan ska verka för, så att varje enskild individ upplever en lugn och trygg studie- och arbetsmiljö. För att detta mål ska uppnås behöver rektor i ord och handling betona rätten till och vikten av att varje medarbetare för fram och lyfter intern kritik. 

Konflikter och misstankar om diskriminering och kränkningar ska lyftas och utredas. Alla på skolan ska ha beredskap och kompetens att hantera konflikter och reagera på kränkningar. Vid misstanke om kränkning eller uppkomna konflikter ska rektor verka för goda konstruktiva samtal och kommunikation. Rektor ska möta personal, elever och vårdnadshavare med öppenhet, hänsyn och respekt samt lyssna och skapa dialog i syfte att upprätthålla goda relationer och förtroende i enlighet med skolans uppdrag och styrdokument.   

Hur planen blir känd   

För att planen ska bli ett användbart verktyg för elevernas och personalens trygghet behöver den vara känd hos eleverna, vårdnadshavarna och personalen. Alla i verksamheten behöver veta vad den innehåller och hur man agerar när situationer uppstår. Elevernas delaktighet sker via klassråd, elevråd, trygghetsvandringar och individuella samtal. Alla elever är med vid kartläggningen men den kan genomföras på olika sätt med hänsyn tagen till elevernas ålder och gruppernas storlek. Lärarna går igenom vad likabehandlingsarbetet går ut på regelbundet under läsåret. Vårdnadshavarnas delaktighet är möjlig då planen finns tillgänglig på kommunens hemsida kil.se. Den översätts till de vanligast förekommande språken på skolan.    

Synpunkter på planen kan lämnas på föräldramöten, till rektor, mentor eller fritidspersonal. Personalen är delaktig i arbetet med respektive elevgrupp och i samtal på personalens arbetsplatsträffar där det är en stående punkt.   

Utvärdering av förra årets plan   

I samband med upprättandet av ny plan mot kränkande behandling och diskriminering utvärderas planen inför nästkommande år. Detta gjordes på arbetslagsträffar med personalen. Eleverna var delaktiga i utvärderingen genom att svara på trivselenkäten och genom att resultatet diskuterades på respektive klassråd och elevrådet.   

Utifrån en genomgång av förra planen såg vi att arbetet med att utveckla trygghet och studiero på lektioner har gett resultat. I alla klassrum finns nu bildstöd och andra hjälpmedel för att tydliggöra rutiner, förväntningar och uppgifter för eleverna.  

Det är viktigt att vi har samma syn på de övergripande ordningsreglerna. Det förekommer även egna kapprum- och klassrumsregler. Olika regler på fritids och under skoltid kan medföra onödiga konflikter när elever får höra olika saker.   

Utvärdering av årets plan 

Årets plan ska utvärderas under vårterminen 2024. Ansvarig för utvärderingen är rektor.     

Främjande insatser    

Ett hälsofrämjande arbete utgår från ett salutogent perspektiv, det vill säga utifrån ett friskt tillstånd. Det handlar om att stärka eller bibehålla elevernas fysiska, psykiska och sociala välbefinnande genom att skapa lärmiljöer som främjar elevernas lärande, utveckling och hälsa. Målet med främjande insatser är att skapa en trygg miljö som genomsyras av respekt för allas lika värde genom att eleverna ska uppleva skolan som en lustfylld plats för kunskapsinhämtning och samvaro. Områden som berörs av insatserna: Kränkande behandling, sexuella trakasserier, diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, ålder.   

Insatser:   

• Ordningsregler - på höstterminens första klassråd kommer eleverna med förslag till regler som de anser är viktiga för allas trivsel. Förslagen förankras hos lärarna i en konferens. På första elevrådet beslutas om skolans ordningsregler.
• Ansvar: rektor och respektive mentor.
• På fritids gör personal och elever fritidsreglerna kring olika aktiviteter och material tillsammans - en demokratisk process. Ansvar: Fritidspersonalen   
• Det är alltid läraren som styr placeringar och delar in eleverna i grupper. Ansvar: Undervisande lärare   
• På skolgården finns olika typer av saker för att främja aktivitet och lek på rasterna. Eleverna hämtar och lämnar in sakerna efter sig. Ansvar för struktur och regler: Rastvärdar och elevråd  
• Skolans klasser ska jobba över årskurserna bl.a. genom regelbundna samlingar för att stärka känslan av samhörighet och gemenskap. Ansvar: Lärare   
• Vi har bestämda platser i matsalen vid frukost, lunch och mellanmål Ansvar: Mentorer och fritidspedagoger   
• Vi har bestämda platser vid kösituationer. Ansvar: Lärarna    
• Duscharna på idrotten har draperi för avskildhetens skull. Ansvar: Idrottslärare    
• Vi använder oss av ett likvärdigt bildstöd vid dagsschemat och lektionsupplägg i de olika klasserna.
• Ansvar: Undervisande lärare och specialpedagog
• På fritids arbetar vi aktivt med föräldrasamverkan. Ansvar: Fritidspedagogerna   
• Vi har en öppenhet kring elevers olika behov och lärstilar och arbetar för att det ska vara naturligt att använda olika hjälpmedel.
• Det finns olika hjälpmedel som standardutrustning i klassrummen.
• Alla elever har möjlighet att använda chromebook med program som ökar tillgängligheten.
• Det finns möjlighet att lyssna på texter vid läsning och inläsning.

Medvetet normbrytande litteraturval görs med fokus på mångfald och olikheter vid högläsning, film osv.    

Vi arbetar med jämställdhets- och perspektivfrågor i undervisningen.   

Kartläggning   

Kartläggningsmetoder   

• Kartläggning görs genom samtal om trygga platser/trygghetsvandring med elever och personal.

• Varje klass genomför trygghetsvandring under första delen av höstterminen för att fånga upp platser och situationer där elever kan känna sig klassen. Alla klasser sätter upp en plan för hur förändringar och förbättringar kan genomföras. Kontinuerligt diskuterar och analyserar arbetslaget vad elever anger för riskområden. Elevrådet deltar i analysen av riskområden.

• Eleverna involveras även genom stående punkt på klassråd och elevråd.

• På arbetsplatsträffarna uppmärksammas de kränknings- och tillbudsincidenter som uppstått sen senaste träffen.

• Skolinspektionens elevenkät med frågor om trygghet och studiero och kränkande behandling används de år den genomförts.

• Skolsköterskan har hälsosamtal med eleverna i förskoleklass och i åk 4.

• Vårterminen 2023 har eleverna genomfört en trivselenkät. Personalen bearbetar resultaten i enkäten. Arbetet görs tillsammans med eleverna i klasserna.

Resultat

Resultat från trivselenkäten för samtliga elever på Bodaskolan hösten 2022:

F-3:

44 elever av 49 svarade på enkäten.   

37 elever i f-3 trivs bra i klassen, 5 är neutrala, 2 är missnöjda.

38 elever känner sig trygga i klassen, 6 är neutrala.

39 elever känner sig nöjda på rasterna, 3 är neutrala och 2 är missnöjda.

39 elever har någon att vara med på rasterna, 4 är neutrala och en är missnöjd.

24 elever upplever att de har arbetsro i skolan, 16 är neutrala och 4 är missnöjda.

35 elever säger att de lär sig nya saker i skolan, 8 är neutrala och 1 är missnöjd.

38 elever upplever att de kan få hjälp av någon vuxen i skolan vid behov, 5 är neutrala.

28 elever upplever att de kan äta i lugn och ro i matsalen, 13 är neutrala och 3 är missnöjda.

28 elever uppger att de själva bidrar till klassens arbetsro, 15 är neutrala och en är missnöjd.

Åk 4-6:

32 elever av 35 svarade på enkäten

19 elever tycker att det är bra att gå i Bodaskolan, 13 att det varken är bra eller dåligt.

25 elever trivs bra i sin klass, 5 varken eller och 2 dåligt.

12 elever svarar att de har någon att vara med på raster, 10 elever har någon att vara med på rasten varje dag, 6 har det ofta, 4 ibland.

19 elever känner sig aldrig utfrusna av någon klasskamrat, 13 elever blir utfrusna ibland.

15 elever blir aldrig retade i skolan, 13 blir det ibland, 3 ofta och 1 elev varje dag.

22 elever brukar aldrig reta någon i skolan, 10 retas ibland.

14 elever upplever att det finns flera vuxna att gå till om något hänt, 7 att det finns någon vuxen, 5 tycker inte att det finns någon och 6 vet inte.

13 elever upplever att de lär sig saker i skolan varje dag, 13 att de lär sig saker ibland och 5 gör det ofta. 1 tycker inte att man lär sig något.

14 elever tar alltid ansvar för sitt skolarbete, 13 gör det ofta och 5 ibland.

12 elever säger att de alltid får tillräckligt med stöd i sitt arbete, 13 får det ofta, 5 ibland och 1 får det aldrig.

2 elever uppger att de alltid har arbetsro i skolan, 10 ofta, 16 ibland och 4 aldrig.

9 elever säger att de alltid tar ansvar för arbetsron i skolan, 11 gör det ofta, 10 ibland och 1 aldrig. 

Analys

Skolan inkluderar eleverna i arbetet med ordningsreglerna vilket märks då många känner till reglerna.    

Hur eleverna upplever arbetsron varierar mycket mellan klasserna men också inom en och samma klass. I flera klasser är det elever som själva stör arbetsron som också upplever den som låg.    

Antalet kränkningsanmälningar till huvudmannen är färre än det antal elever som i skolans enkäter svarat att de blivit retade eller kränkta. Det är främst de yngre eleverna som uppger att de blivit retade på olika sätt. En stor del av tiden i förskoleklass samt åk 1 handlar om att jobba samman gruppen och lära sig samspelet med klasskamraterna. Det ingår i lärarens uppdrag att hantera konflikterna och lära eleverna spelreglerna om hur man är mot varandra. Det är också viktigt att eleverna tränas i att se sin egen del i det som sker och att inte förstora mindre händelser. Vi lär eleverna strategier för att kunna sortera i olika händelser och att ta hjälp av en vuxen. Anmälan om kränkande behandling ska göras när en elev blivit utsatt för kränkande behandling, trakasserier eller diskriminering av någon annan elev eller vuxen.   

Rastvärdarna bär blå västar för att eleverna lättare ska se var de vuxna är om de behöver hjälp med något. Vid behov förstärker lärarna rasterna med fler personer ute och informerar varandra om det finns elever med extra behov av stöd på rasterna.  

Förebyggande åtgärder   

Områden som berörs av åtgärderna:    

Kränkande behandling, sexuella trakasserier, diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, ålder.   

Åtgärder   

• Skolan ska ha en gemensam syn på regler och rutiner och ta/ges tid att diskutera detta på arbetslagsmöten och arbetsplatsträffar, APT.
• Ansvar: Rektor och all personal.
• Fokus på språkbruket. Rektor och personal problematiserar frågorna om gränser och nolltolerans mot kränkningar bland elever.
• Ansvar: Rektor och all personal.
• Under rasterna ska rastvärdarna vara nära elevernas aktiviteter för att lättare kunna förebygga konflikter. Rastvärdar täcker in hela skolgården. Vid fotbollsplanen ska en rastvärd vistas i anslutning till planen under hela rasten.
• Rastvärdar bär blå reflexväst för att synas.
• Ansvar: Rastvärdar.
• Skolans kapprum är trånga och vi behöver ha vuxennärvaro i anslutning till rast för att uppmärksamma konflikter som skapar otrygghet där. Varje klass skapar regler för kapprummet som stöd för eleverna.
• Ansvar: Mentor. När: Dagligen.

Skolans trygghetsteam är en del av det förebyggande arbetet genom att de kan vara delaktiga vid utredningar av allvarliga kränkningsärenden och därmed kan ge stöd till personal och elever. Insatser av trygghetsteamet kan efter utredning och beslut i EHT ske genom olika insatser i klasser/grupper eller enskilda samtal med elever.  

Rutiner och former för Trygghetsteamets arbete ska vara känt av all personal.    

Ansvar: Trygghetsteamet. När: kontinuerligt vid behov på uppdrag av rektor.   

Rutiner för hur elever och vårdnadshavare kan rapportera kränkande behandling 

När elev eller vårdnadshavare upplever att en kränkning sker, att eleven själv är kränkt eller att en kamrat utsatts för kränkande behandling, tas kontakt med mentor eller annan personal som lämnar in anmälan till rektor. Rektor anmäler ärendet till huvudmannen och tar beslut om en utredning ska startas.  

Rutiner för hur personalens/rektors anmälningsskyldighet skall fullgöras   

Om du får kännedom om att en elev anser sig ha blivit utsatt för trakasserier eller annan kränkande behandling, eller om du själv uppmärksammar eller på annat sätt får kännedom om en händelse som kan utgöra kränkande behandling, ska du i direkt anslutning anmäla till rektor (rutinen 1: Ärendegång vid kränkande behandling).    

Anmälningsskyldigheten omfattar alla händelser som kan utgöra kränkande behandling. Du ska inte göra någon värdering av hur allvarlig en händelse är innan du anmäler till rektorn. Skyldigheten att utreda gäller även om vårdnadshavare eller elever uppger att de inte vill att händelsen ska utredas.    

Rektor agerar omedelbart och anmäler till huvudman att skolan startar en utredning om misstanke om kränkning (rutinen 2: Bodaskolans utredningsmall vid kränkande behandling).    

Utredningen ska påbörjas och genomföras skyndsamt. Syftet med att utreda är att få tillräckligt med information och kunskap om situationen för att kunna bedöma om eleven har blivit utsatt för kränkande behandling och vilka åtgärder som verksamheten i så fall måste vidta för att få kränkningarna att upphöra.    

Omfattningen av utredningen och hur den genomförs beror på vad som har hänt och måste anpassas till varje enskilt fall. I de flesta fall bör det i en utredning ingå att fråga alla inblandade vad som har hänt, det vill säga den som upplever sig kränkt och den som kan ha utfört kränkningen. I en utredning kan också ingå att ta reda på vad som händer på sociala medier och på andra fysiska och virtuella platser där eleverna interagerar.  

Skyldigheten att utreda uppgifter om kränkande behandling, och att vidta eventuella åtgärder för att få stopp på kränkningarna, gäller oavsett om en anmälan har gjorts till någon annan myndighet, till exempel polisen eller socialtjänsten.   

Dokumentation i ärendet lämnas till rektor.    

Allvarligare incidenter (t ex misshandel och olaga hot) kan medföra en polisanmälan från rektor och att en kontakt med socialtjänsten tas.                         

Bodaskolans utredningsmall används alltid även vid allvarligare incidenter.  

Gäller situationen personal som kränkt en elev, kontaktas alltid rektor direkt.   

Rutiner för akuta situationer och uppföljande åtgärder till personal på skolan  

1. Uppmärksamma - Handlingsplikt - Anmälningsplikt    

• Stoppa akut händelse.

• Gå undan med de inblandade eleverna och lyssna och ta reda på vad som har hänt.

• Informera berörd personal (om du inte är mentor, ska respektive mentor informeras).

• Beroende på problemets art, vilka som är inblandade och var incidenten skett, ska du göra (vid behov i samråd med rektor) en bedömning av vilka åtgärder som ska vidtas.

• Ta beslut om vårdnadshavare ska tillkallas eller endast underrättas. Detta ska ske samma dag.

• Anmäl händelsen till rektor.

2. Utreda vad som har hänt skyndsamt och allsidigt   

• Rektor informerar elevhälsan, fördelar eventuella uppdrag samt ansvarar för att dokumentation upprättas i enlighet med rutiner.

• Den som uppmärksammade händelsen samlar de inblandade för att snabbt säkerställa vad som har hänt. Kurator eller någon ur trygghetsteamet är behjälplig vid behov.

• Kurator arbetar direkt med elever och deras vårdnadshavare och kan genomföra samtal med den utsatte eleven, kamrater eller andra inblandade, samt de/den som utsatt elev/er för kränkning.

3. Utarbeta plan för åtgärder    

• Vid behov utarbetas en handlingsplan som grundar sig på utredningen. Det är viktigt att åtgärder sätts in snabbt. Vilka åtgärder som behöver vidtas beror på vad utredningen i det enskilda fallet visar. Det kan behövas åtgärder både på individ- och gruppnivå. Åtgärderna ska leda till att kränkningarna upphör helt.

4. Uppföljning, utvärdering och avslut

Uppföljning och utvärdering sker genom samtal med berörda elever för att konstatera att kränkningen upphört.    

Om det visar sig att kränkningarna inte har upphört måste andra eller kompletterande åtgärder genomföras för att få stopp på kränkningarna. Utredningen av vad som har hänt, vidtagna åtgärder samt uppföljningen och utvärderingen av dessa bör dokumenteras och är ett viktigt underlag för att kunna följa upp effekterna av åtgärderna.    

Mentor eller den personal som hållit i utredningen gör en skriftlig sammanfattning och rektor fattar beslut om att avsluta ärendet efter information till berörda vårdnadshavare samt mentor.    

Dokumentationen förvaras hos rektor.   

Ansvarsförhållande   

Rektor ansvarar för att Plan mot diskriminering och kränkande behandling följs av all personal. Rektor för ärenden till berörd personal och i vissa fall till trygghetsteamet och delegerar sedan utredningsansvar till berörd mentor.     

Personal som elever och föräldrar kan vända sig till

Elever och föräldrar vänder sig i första hand till mentor eller fritidspedagog, vid behov finns även kurator och rektor. All personal jobbar främjande, förebyggande, utredande och åtgärdande.     

Kontaktuppgifter:   

• Kurator Malin Lüppert, 0554-196 14

• Rektor Ingela Törnblom, 0554-194 36

• Fritids Vesslan: Marita Engdahl, 0554- 195 01

• Specialpedagog Britt Dahlström, 0554-192 47

Definition av begrepp

Vad är kränkande behandling? 

Gemensamt för all kränkande behandling är att någon eller några kränker principen om alla människors lika värde, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Där kränkande behandling sker handlar det ofta om relationer och maktförhållanden. Kränkande behandling beskriver en relation i obalans. Det som avgör om en handling är att betrakta som kränkning är individens upplevelse.   

Kränkande behandling kan vara:    

• Fysisk till exempel bli utsatt för slag och knuffar

• Verbal till exempel svordomar, könsord, förolämpningar och hotelser

• Psykosocial till exempel bli utsatt för utfrysning, ryktesspridning.

• Text- och bildburen till exempel klotter, brev, lappar, e-post, sms, sociala/digitala medier såsom Facebook, instagram och mms.

Tidigare har vi talat om mobbning, idag har begreppet utvidgats och kallas kränkande behandling.    

Vad är diskriminering och trakasserier?

Diskriminering är när någon missgynnas genom särbehandling p.g.a. någon av de diskrimineringsgrunder som diskrimineringslagen omfattar.    

Diskriminering är när skolan på osakliga grunder behandlar en elev sämre än andra elever och missgynnandet har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck eller ålder.   

Diskrimineringsgrunderna

• Kön

• Etnisk tillhörighet

• Religion eller annan trosuppfattning

• Sexuell läggning

• Funktionshinder

• Könsöverskridande identitet eller uttryck

• Ålder (undantag - se Diskrimineringslagen 3 Kap. 6§)

Diskriminering kan ske exempelvis genom skolans regler eller rutiner.

Direkt diskriminering: En elev får inte missgynnas genom särbehandling på grund av någon av diskrimineringsgrunderna.    

Indirekt diskriminering: En elev får inte missgynnas genom att till synes neutrala ordningsregler med mera tillämpas så att de får en i praktiken diskriminerande effekt. Att exempelvis behandla alla lika kan innebära diskriminering.   

Definitionerna gäller kränkningar mellan elever och mellan personal och elever.    

TRAKASSERIER är uppträdande som kränker en elevs värdighet och har samband med någon av   diskrimineringsgrunderna: kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck och ålder.   

Trakasserier kan också vara av sexuell karaktär. Det kan t.ex. handla om ovälkomna beröringar, tafsningar, skämt med anspelning på sex, s.k. sexuell jargong. Det kan också vara blickar eller bilder som är sexuellt anspelande och som då upplevs som kränkande. Om någon blir utsatt för sexuella trakasserier ska detta omedelbart anmälas till rektor. Rektor öppnar omedelbart en utredning om misstänkt kränkning.    

Det är förbjudet för huvudmannen och personalen i verksamheten att utsätta ett barn eller en elev för repressalier. En elev som har anmält eller påtalat att huvudmannen eller personalen i verksamheten bryter mot bestämmelserna i 6 kapitlet skollagen (till exempel genom att inte ha utrett- och vidtagit åtgärder mot kränkande behandling) är skyddad mot att bli bestraffad, det vill säga utsatt för repressalier. Skyddet gäller även när en elev har medverkat i en utredning enligt 6 kapitlet skollagen.    

Bodaskolans ordningsregler läsåret 2023/2024   

På Bodaskolan arbetar vi för en gemenskap mellan elever över klassgränser. Vi har åldersblandade klasser, fadderverksamhet, gemensamma raster med rastaktiviteter och ett fungerande trivselteam.

Våra ordningsregler bygger på ansvar, respekt och trygghet

Regler på Bodaskolan 2023/2024

Jag visar respekt mot andra och behandlar dem som jag själv vill bli behandlad.

Jag bemöter andra med vänlighet och hjälpsamhet.

Jag tar ansvar för mitt skolarbete samt min egen och klassens arbetsro.

Jag hanterar skolans saker med varsamhet och respekt.

Jag lämnar in min avstängda mobil till personalen när jag kommer till skolan/fritids.

Rastregler på Bodaskolan 2023/2024

Jag är alltid på skolans område.

Jag är alltid rädd om skolans saker.

Jag får endast kasta snöboll vid gräsplanen längs staketet mot järnvägen.

Jag är alltid utomhus på rasterna.

Jag ser till att vi max är 4 kompisar i kompisgungan.