Historia och framtid knyts ihop vid Vikstaskolan

Erik, Kasper och Emelie får kika närmare på ett fynd från utgrävningen.

2022 ska nya Vikstaskolan stå klar. Under ett par veckors tid har arkeologer undersökt området där den ska byggas och hittat såväl gamla gravar som en boplats från järnåldern.

Arkeologen Petra Aldén Rudd vid utgrävningen som visar gravplatser från järnåldern.

Området runt Vikstaskolan har tydliga spår av en sedan länge svunnen tid. På andra sidan cykelvägen, öster om området som arkeologerna nu gräver ut, syns gamla gravhögar från järnåldern. Arkeologerna kan konstatera att gravfältet sträckt sig över ett större område än man tidigare har känt till. Sannolikt togs gravarna på den här platsen, där den nya Vikstaskolan ska byggas, bort under 1700- och 1800-talen. Då var det åkermark här.

– Marken behövdes för odling, säger Petra Aldén Rudd från företaget Rio Göteborg.
Hon är arkeolog och projektansvarig för utgrävningen vid Vikstaskolan.

Hittat benrest

Med sig har hon Cathrine Andersson Färnström och Thomas Johansson, också de arkeologer. Cathrine är också osteolog – utbildad inom läran om ben – och kan visa upp ett pyttelitet fynd från utgrävningen, en liten rest av bränt ben. Det ska undersökas vidare, men det kan vara svårt att avgöra vilken del av kroppen det har tillhört.

– Däremot kan man se i mikroskop om det har hört till en människa eller ett djur, säger hon.

Thomas Johansson, arkeolog.

Cathrine Andersson Färnström, arkeolog och osteolog.

Det krävs ett tränat öga för att urskilja en liten benflisa från all annan materia som grävs fram.

Lite närmare den nuvarande skolan har man också hittat boplatslämningar i form av stolphål och eldningsanläggningar.

Petra och hennes kollegor har skissat upp en uppskattning av hur byggnaden kan ha sett ut utifrån de fynd de gjort.

Fynden överförs till databas

Det är länsstyrelsen som fattat beslut om att den arkeologiska utgrävningen ska göras innan byggstart. Resultatet av utgrävningen – gravarna och boplatsen – är dock inget hinder för byggplanerna. Det arkeologerna gör är att bevara historien inför framtiden. Allt de finner dokumenteras noggrant och digitaliseras.

– Vi ersätter fornlämningarna i marken med en motsvarighet som förs in i Riksantikvarieämbetets databas, säger Petra Aldén Rudd.

Arkeologerna Cathrine Andersson Färnström, Petra Aldén Rudd och Thomas Johansson tillsammans med Björn Ahlstedt, projektingenjör i Kils kommun.

Kil - populär boplats då som nu

På så vis görs Kils historia tillgänglig för dem som vill ta del av den. Och marken kan användas till ännu ett nytt syfte, för de människor som lever här idag.

Björn Ahlstedt är projektingenjör i Kils kommun och därmed delaktig i det kommande skolbygget.

– Det är fantastiskt roligt att få ta del av Kils historia och ser man sig om förstår man ju varför folk även då valde att bo här, säger han.