Den politiska styrningen av en kommun

Kommunfullmäktige och kommunstyrelse måste finnas i varje kommun. Däremot har varje kommun frihet att själv bestämma vilka andra nämnder som ska finnas.

Kommunfullmäktige

Kommunfullmäktige kan närmast jämföras med ”riksdagen”.
Kommunallagen anger vilka frågor som ska beslutas av kommunfullmäktige, nämligen viktigare frågor som

• mål och riktlinjer för verksamheten
• budget, skatt och andra viktigare ekonomiska frågor
• nämndernas organisation och verksamhetsformer
• val av ledamöter och ersättare i nämnder och beredningar
• val av revisorer
• arvoden till politiker
• årsredovisning och ansvarsfrihet

Kommunstyrelsen

Kommunstyrelsen kan närmast jämföras med ”regeringen” men består, till skillnad från Sveriges regering, i praktiken alltid av representanter för flera olika partier.

I kommunallagen anges kommunstyrelsens huvudsakliga uppgifter vara att

• leda och samordna förvaltningen av kommunens angelägenheter
• ha uppsikt över övriga nämnders och kommunala bolags verksamhet
• ha uppsikt över hur kommunens ekonomi utvecklas
• bereda ärenden som ska beslutas av fullmäktige
• ha hand om den ekonomiska förvaltningen samt
• verkställa kommunfullmäktiges beslut

Nämnder 

Nämndernas ansvarsområde framgår av respektive nämnds reglemente som fastställts av kommunfullmäktige.

Andra uppgifter kan finnas beskrivna i särskild lagstiftning.

Nämnden ska bedriva verksamheten på ett kostnadseffektivt sätt.

Beslutsfattande

Beslut kan bara fattas i samband med ett sammanträde.

En ordförande eller en enskild ledamot har ingen självständig beslutanderätt.

Ett undantag är om nämnden har valt att delegera beslutanderätten, till exempel till ordföranden eller en tjänsteman.

Kommunfullmäktige, kommunstyrelsen och facknämnderna har vanligen sammanträde en gång per månad.